Fördelarna med samarbetet är självklara

Fördelarna med samarbetet är självklara. Vi kan få en exponentiell ökning av vår förmåga att göra saker om vi arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål. Under många årtusenden har vi utvecklats som art för att bli det mest samverkande djuret på jorden. Vår förmåga att samarbeta passerade myrornas för tvåtusen år sedan. Idag har vi byggt komplexa projekt som kräver ett hundratalsmiljoner människor som arbetar tillsammans i t.ex. komplexa nätverk för internationella flygresor.

Stag_Hunt_conceptual_numbers_matrix.svg
Stag Hunt spel. Om båda spelarna samarbeta belöningen är maximal. Källa: Christopher X Jon Jensen & Greg Riestenberg

Den drivande kraften för samarbetet har varit krig. När samhällen blev större kom vi mer och mer i konflikt med varandra. Den konkurrensen mellan grupper tvingade människor att arbeta tillsammans. Följden att förlora ett krig i den antika världen innebar en brutal död eller slaveri. Hela samhällen utplånades i vågor av folkmord och etiskrensning. De som samarbetade bästa överlevde och i slutändan var det deras standard som lade grunden för våra komplexa samarbeten och ironiskt nog vårt alltmer fredliga samhälle.


Fördelarna med att samarbeta är självklara. Så varför har vi då passiva individer som inte gör sin plikt? Fördelarna för samhället som helhet kan vara lönsamma vid ett samarbete men för den enskilde individen kan det bli kostsamt. Om det krävs tusen krigare att försvara en by och du är en av dem, det bästa för dig som individ är att inte fullgöra dina skyldigheter.  Krigarna som grupp fungerar fortfarande lika bra utan dig och du slipper riskerna att bli skadad eller dödad. Du får alla fördelarna, men betalar inte priset för dem. Men om alla skulle tänka så skulle ingen försvara byn. Följden av det är att alla riskerar att bli dödade eller förslavas. Så samhällen utvecklade att bestraffa dessa individer. Men än i dag fylls våra samhällen av dessa mänskor.


Sverige är ett bra exempel när det kommer till passivitet. Sverige har visat sig villiga att samarbeta med andra läder när det gynnar sig själv. Men avstår om det finns risker för Sverige. Tillexempel har Sverige undertecknat ett internationellt EU-avtal, Lissabonfördraget. I den finns en gemensam paragraf (42,7), där varje land har en skyldighet att hjälpa andra EU-länder. Men när denna hjälp åkallades av Frankrike, vände Sverige ryggen till. Ett annat exempel på Sveriges vilja att vara passiv på den internationella fronten var försvarsministerns nyliga kommentarer om Nato. Återigen, är Sverige villiga att få så mycket som möjligt av samarbeten men undvika kostnader för sig själv.

empty words


Så när Sverige gör ett ensidigt uttalande att den kommer att agera för att försvara andra länder kring Östersjön, vem kommer att tro dem?

Sverige är ett fredsskadad land.

Referens:

Ultrasociety av Peter Turchin

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s